För 11 år sedan så skadade jag mitt muskelfäste av hamstringsmuskeln (baksida lår). De här är en skada som många kallar "yoga butt", yoga rumpa. Men jag fick inte den här skadan av yoga.
Jag hade dykt två dyk i starka strömmar. "Dykbuddyn" som jag blev ihopparad med var en mer erfaren dykare än jag - eller bara dumdristig. Vad vet jag. Men han envisades med att vilja stanna mitt i strömmarna - flera gånger. Det är otroligt krävande för hela kroppen. Och dessutom på 20 meters djup! Phu. Jag blir trött bara jag tänker på det.
Vad som hände vara att min kropp sa ifrån. Jag hade varit på en dykresa i en månad och de här var mins sista dyk. Jag hade ont i varje muskel.
När jag kom tillbaka till land, efter en trevlig middag sista natten på Bali, snubblade jag. I min manöver att rädda balansen så lyckades jag skada min hamstringsmuskel. Det gjorde så otroligt, fruktansvärt ont. En smärta som brände och sved. Som inte gick över.
Dagen efter hade jag min flight hem till Sverige. 14 timmar. Sittandes. Jag gick omkring i planet, försökte hitta ett sätt att komma åt min muskel och slappna av, sträcka ut, vad som helst, men det var stört omöjligt.
Jag har flera gånger fått höra att du har yoga butt en typisk yogaskada. Ingen har kommit med något recept på hur jag ska övervinna den. Förrän jag träffade Mitchel Bleier på en workshop i Malmö.
Han räddade mig. Han talade till mig så att jag förstod vad han menade. Han talade om muskler och beskrev hur jag skulle arbeta aktivt på att hitta en hälsosam belastning av fästet. Fästet är fyllt av ärrbildningar och förhårdnader, att sträcka ut dem, är som att ge sig själv fler sår att läka.
Det var en revolution för mig på en vecka var jag mycket bättre. Jag har fortfarande en skada det får jag aldrig glömma, men jag har lärt mig att arbeta med skadan snarare än emot. Ibland kommer den tillbaka oftast när jag gör något omedvetet som att stå på en stege balanserandes, med en borrmaskin i handen.
Om man skadar sig så ska man göra som alla elitidrottare gör, fortsätta att röra på sig. Att sluta röra på sig är det sämsta man göra. Muskler och ben som inte belastas blir utmattade och slutar verka som de gör i en hel kropp. Musklerna och benen tror att nu är det slut varför ska vi kämpa och vara starka och elastiska? Kroppsvätskorna rör sig inte heller på samma sätt i kroppen när den inte belastas.
Tänk på det håll kroppen vid liv - i alla lägen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar